Söndag å ja jobbat 3 dagar av 8...
5 dagar till å sen ledig i 2 dagar.
De e fan int rättvist, men ja kämpar på, fast ja egentligen int ha ork :-/

Ska ta en veckas semester i april å dra iväg långt långt bort. Iväg å vil upp mig tro ja....

Sen taggar ja för jobb igen, utvilad å fräsch ;-)
Snart är det dags å försöka bli människa igen. Förstå int hur de ska gå till :-/ Människa ha ja aldrig vart, så ja förstår int hur ja ska kunn bli de nu heller.

Jag kämpar tills ja strupar, vilket är mitt fel. Jag lyssnar int på kroppen, utan ja kör tills de tar stopp. Vilket resulterar i kaos i huvve på mig å me huvve in i vägga :-( Det jag int fattar att ja gör samma misstag om å om igen. Kanske dags å lära sig elr va tro ni?

Sitt me tankar å funderingar över livet å om hur ja ska gö me allt å framför allt me alla känslor...
Låta dem vara å deala me dem senare elr gö nått åt det nu?
Tårarna är nära å saknaden är stor :'(
Önskar inget annat än att få en kram å att någon säger att de kommer att ordna sig...
Känna närhet av någon, känna kärlek å värme. Känna att man är älskad...
Är det så mycket begärt? Förtjänar int ja det?

Nu ska ja ta mina tankar å se om de går att skingra en stund...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vrf känns det som att någon ska hämta våra yngsta för?? Jag gör allt för honom. Leker med honom, pratar med honom, matar honom m m men ändå känns de int som han e min :'( Dessa känslor sliter mitt hjärta itu :'( Det gör så ont i mig att känna såh...

Å ja försöker me tillförsikt att blicka fram emot nästkommande dag... Tar en dag i taget å försöker att int stressa allt för mycket men livet som 2 barnsmamma kan va stressigt ibland. Man får försöka att prioritera det som är viktigast och försök...

Jag känner mig sliten och nere som aldrig förr :-( Jag känner inte igen mig själv som det är nu :-( Det är en skrämmande känsla som jag inte kan ta bort men som jag hoppas kommer att försvinna med tiden och med den hjälp jag får. Det är som värst ...

Idag va de då dags å sätta igång me träningen igen... Ska försöka träna imorgon igen å försöka hålla igång nu. Det är skönt å känner att man gör något bra för kroppen. Nu kanske man orkar mer å till å med kan börja leva sundare sen också... Mina d...

Imorgon är det dags för möte på förskolan och diskutera sonens tider. Han kommer att få gå längre på förskolan fr.o.m. måndag och detta pga att jag har min förlossningsdepression. Har själv även fått tid till läkarn nästa vecka då kuratorn tyckte...