Dagen har varit så himla värdelös idag :-( Har känt mig värdelös och oönskad :-/
En känsla som jag gärna vill slippa då det går så himla bra med kärleken och allt är så underbart mellan oss...

Vrf får jag känslan att jag är värdelös?? Vrf kan jag int älska mig lika mycket som jag älskar han jag delar livet med??

Jag älskar verkligen Peter. Jag är inte bara kär, utan jag är förälskad i en av världens underbaraste personerna i världen. Min kärlek är äkta. Att jag kan säga "jag älskar dig" till honom är ett tecken på att jag älskar han. Jag ser en framtid me honom. Han är far till mina barn, någon som jag vill sela resten av mitt liv med. Jag vet att vi inte varit tillsammans så himla länge, men det är så jag känner.

Saknar min pappa också :'( Jag vill visa honom hur förälskad jag är. Kunna prata med honom om livet och hur jag ska göra med allt. Det går dock inte då han inte är kvar i livet. Det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Tårarna rinner och jag känner mig ensam och övergiven :'( Han lämnade livet för tidigt. Jag vet att han tittar ner på mig och vill mig väl.

Min familj har drabbats av många tragedier den senaste tiden, men jag hoppas verkligen att vi är på rätt väg nu och att vi får leva många år tillsammans.

Jag vet int vad jag göra med allt som händer i mitt liv. Jag vill kunna prata om allt med han ja delar livet med, men vissa saker är svåra för mig att prata om. Vrf kan jag int prata med han?? Jag vill dela med mig, men det är svårt.

Näe, nu ska jag sluta svamla...
Kommentera gärna inläggen ;-)

Puss

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vrf känns det som att någon ska hämta våra yngsta för?? Jag gör allt för honom. Leker med honom, pratar med honom, matar honom m m men ändå känns de int som han e min :'( Dessa känslor sliter mitt hjärta itu :'( Det gör så ont i mig att känna såh...

Å ja försöker me tillförsikt att blicka fram emot nästkommande dag... Tar en dag i taget å försöker att int stressa allt för mycket men livet som 2 barnsmamma kan va stressigt ibland. Man får försöka att prioritera det som är viktigast och försök...

Jag känner mig sliten och nere som aldrig förr :-( Jag känner inte igen mig själv som det är nu :-( Det är en skrämmande känsla som jag inte kan ta bort men som jag hoppas kommer att försvinna med tiden och med den hjälp jag får. Det är som värst ...

Idag va de då dags å sätta igång me träningen igen... Ska försöka träna imorgon igen å försöka hålla igång nu. Det är skönt å känner att man gör något bra för kroppen. Nu kanske man orkar mer å till å med kan börja leva sundare sen också... Mina d...

Imorgon är det dags för möte på förskolan och diskutera sonens tider. Han kommer att få gå längre på förskolan fr.o.m. måndag och detta pga att jag har min förlossningsdepression. Har själv även fått tid till läkarn nästa vecka då kuratorn tyckte...